I den östliga delen av kyrkan, den ortodoxa, spelar det oskapade ljuset en viktig roll. Människans mål att att genomlysas av Guds ljus och bli gudomliggjord. Inom västlig kyrkokonst kan man se en gloria som vilar som en ring ovanför huvudet på ett helgon. Tanken är att heligheten läggs på människan, inte att det strålar genom henne. Så är det inte i öst.
En helig människa är en inte en människa som aldrig gör eller gjort fel. Det är endast Kristus som levt ett liv utan att synda. En helig människa är en människa som ställt sig i Guds ljus och som låtit sig genomlysas till den milda grad att hon själv blir ljus för sin omgivning.
Det berättas om Mose hur det: ”utgick en strålglans från hans ansikte, därför att han hade talat med Gud…” Gud smittar av sig och Gud förvandlar oss. Som de gamla kyrkofäders sa:
”Gud blev människa, för att människa skulle bli Gud:”