Allt inom ikonmålningen handlar om att skapa något som skall hålla så länge som möjligt. Man använder sig av äggtemperateknik när man målar. Äggula, vitvinsvinäger eller torrt vitt vin och färgpigment blandas. Den som spillt äggula vet hur hårt det blir när det stelnar och hur svårt det är att få bort.

Penseln bör vara av kolinskymård och hålla hög kvalitet.

Färgerna spelar stor roll inom ikonmålningen. Rätt färgval och nyanser är viktiga och tar tid att finna.

Färgerna representerar olika saker:

Vitt representerar himmelsk renhet och gudomlighet.

Lila är den konungsliga färgen.

Röd representerar oftast mänskligheten men också Jesu räddande blod.

Blå står för himlarna och Guds rike.

Grön representerar den levande och spirande jorden, ungdom och den helige Ande.

Svart är dödens och ondskans färg.

Människan är en varelse som består av kropp och ande. I henne möts det synliga och det osynliga. Materian och dess skiftningar har alltid varit henne till hjälp att orientera sig i världen. Varje samhälle har sina olika sätt att markera högtider eller skiftningar i livet. Här spelar färgerna en viktig roll. Detsamma gäller naturens skiftningar. Färger skapar olika känslor och symboliserar olika saker i våra kulturer. När någon “ser rött” innebär det något mer än att personen ser en röd nyans framför sig. Kyrkans liv är fullt av färg som på samma sätt förstärker och symboliserar olika delar av livet som Jesu lärjunge. De liturgiska färgerna hjälper oss känna igen olika skiften och nyanser i kyrkans liv och gudstjänster. De vita högtidsdagar, fastans blåa eller lila dagar, martyrdagarnas och Andens röda, Gudsmoderns egna “Mariablå”, Trefaldighetstidens gröna veckor och långfredagens och sorgens svarta dagar.